Vårt dricksvatten

Jag har i några tidigare inlägg beskrivit Uddevallas dricksvattenhistoria fram till 1942. Redan då hade man tankar om att hämta råvattnet (ytvatten till skillnad mot grundvatten) från Bäveån via en pumpstation vid Köperöd. Och så har det blivit.

Jag hade för en tid sedan förmånen att besöka Mariebergs vattenverk inbjuden av dess chef Håkan Apelryd. Det var mycket intressant. Rent dricksvatten ser ju vi Uddevallabor som en självklarhet, men man skall veta att det är en lång process innan vattnet når oss. Här skall jag försöka beskriva processen.

Uddevalla hämtar sitt dricksvatten från Öresjö via Risån ca 15 km sydost om tätorten. En mindre del kommer från Herrestadsfjällets sjösystem via Bäveån. Via en pumpstation vid Köperöd pumpas vattnet upp till Köperödssjöarna där det lagras innan det med självfall rinner till Mariebergs vattenverk.

(Inblandningssnäckan)

Framme vid vattenverket tillsätts kalk för att höja vattnets pH-värde och tillsammans med kolsyra öka vattnets stabilitet. I inblandningssnäckan doseras ett aluminiumsalt, som i nästa steg bakar samman föroreningarna i råvattnet till större flockar, som blir tyngre än vattnet.
Flockarna kan sjunka och avskiljs i två parallella linjer, två sedimenteringsbassänger med plana bottnar och två med snedställda lameller.

De flockar som inte sedimenterar avskiljs i sju st snabbfilter med aktivt kol. Dessutom reduceras luktämnena i vattnet med hjälp av kolet. För rengöring av filtren backspolas de med jämna mellanrum med renvatten.


Renvattnet desinficeras med klor innan det magasineras i en lågreservoar under vattenverket. Där sker en pH- och hårdhetshöjning av vattnet för att förhindra korrosion i distributionsnätet.
Därefter lämnar dricksvattnet Marieberg och når Uddevallaborna direkt eller lagras först i någon av de 12 vattenreservoarerna.


Lite historik över dricksvattenproduktionen:

Fram till 1905 hämtades vattnet från källor på Samneröd.
1906-1908 Reservoarer byggdes på Marieberg och Kålgårdsberget. En ny grundvattentäkt togs i bruk vid Bräcke.
1913-1918 Ett vattenverk byggdes vid Marieberg. Vattnet pumpades upp från Bäveån för infiltration vid den befintliga grundvattentäkten. Senare pumpades vattnet direkt till verket.
1933-1934 Första delen av nuvarande vattenverket anlades ovanpå den befintliga reservoaren vid Marieberg. Kemisk fällning med aluminiumsulfat infördes.
1952-1953 Sedimenteringen byggdes om till sandfilter och verket kompletterades med nya flocknings- och sedimenteringsbassänger.
1960-1962 Råvattenmagasinet i Köperödssjöarna anlades och togs i bruk.
1977-1983 Kontinuerlig modernisering av verkets maskinutrustning. Övergång från tre- till tvåskift före 1980 och fjärrstyrning av renvattenpumpstationer.
1981-1983 Installation av datorsystem. Övergång till enbart dagskift.
1989 Utbyggnad med lamellsedimentering och inblandningssnäcka.
1990-1991 Byte till kol i befintliga snabbfilter efter renovering av filterbottnar.
2009 Ljungskile kopplas på via överföringsledningen som nu byggs mellan Uddevalla och Ljungskile.

(Håkan Apelryd på toppen av vattenreservoaren på Dalaberg)

Lite siffror om dricksvattenproduktionen i Uddevalla:

• Producerad vattenmängd 2007 = 3,9 milj kbm
• Medelförbrukning = 10 600 kbm/dygn
• Produktionskapacitet = 19000 kbm/dygn
• Pumpkapacitet = 250 l/s
• Trippelbottnade sedimenteringsbassänger = 2 st á 660 kvm
• Lamellsedimentering = 2 st á 330 kvm
• Snabbfilter = 7 st á 20 kvm
• Renvattnets pH-värde = 8,0
• Hårdhet = dH 4
• Färgtal, Pt = <5
• Fluoridhalt, mg/l = <0,1
• Lågreservoar = 1000 kbm
• Högreservoarer = 12 st
• Tryckstegringsstationer = 17 st

Vattenledningsnätets utbredning: Uddevalla tätort, Herrestad, Hogstorp, Sundsandvik, Ammenäs och Utby-Lanesund.

Vatten levereras till ca 38 000 personer jämte industrier och institutioner.

(Vattenreservoaren på Dalaberg)

När Ljungskile ansluts nästa år ökar antalet abonennter med ca 3000 st och förbrukningen med ca 700 kbm/dygn. Vidare tillkommer 2 st reservoarer och 1 st tryckstegringsstation. //