2008-10-07

VARG I VÅR BYGD


Insänt av Kristian Bernstone:
”En bild säger mer än tusen ord!” Förr var man van vid att se döda människor och djur – det är man i inte idag. Vargrivna hundbilder upprör , men det gör även bilder på trafikdödade, älgsparkade, vildsvinuppsprättade, vådaskjutna respektive av andra hundar dödade hundar.
Bilder på vargrivna hundar används tyvärr av vargnegativa tidningar i ett syfte – läs Brottsförebyggande rådets rapport 2007:22!
Publicering av bilder, som kan uppröra, måste göras med urskiljning – vad är mitt syfte med att visa just denna bild?

Varifrån fick Selma Lagerlöf uppslag till sin berättelse om vargjagad släde? Ingen vet, men sannolikt från gamla myter och berättelser. Vid inspelningen lär schäferhundar ha använts. Hade hon vetat hur detta skullekomma att utnyttjas längre fram i tiden i antivargpropagandan hade hon sannolikt avstått från att nämna det.

De tragiska händelserna nedtecknade i Lommelands kyrkböcker ägde rum 1797. Bönderna fick lagstadgad jakttid 1789 och rätt att jaga älg, hjort, vildsvin och rådjur på egna marker. Därmed minskade vargens viktigaste bytesdjur kraftigt för att så småningom mer eller mindre utrotas. Alltså tvingades vargen ta tamdjur för att överleva. Nedgången för vargstammen gick som snabbast 1840-1860. Så få fanns kvar i mitten av 1960-talet att vargen fridlystes.

Vet vi med med all säkerhet att dessa två lommelandsbarn verkligen dödades av varg? Skall vi tro kyrkböckerna? Man kan också läsa om att vissa kvinnor var häxor och därför straffade. Det tycks ha hänt men var ytterst sällsynt att varg dödade barn.
Håkan Eles har hittat två fall 1749-1859 i Dalarna, mycket tyder på att det var en och samma varg. Men i ett annat fall har påstått dödat barn, Margit, aldrig funnits! Däremot hade flickans föräldrar en femårig dotter, Märta, som drunknade i en bäck (Anders Bjärvall:”Trettio år med rovdjur”).

Vargen uppfattades inte som ett hot förr – små barn fick vakta boskapen på skogen med uppgift att skrämma vargen. Man var däremot rädd för slagbjörn.

Ebbe Schön berättar i sin bok ”Svenska Sägner” om att det finns en hemsk sanning bakom sägnerna om ”bortbytingar”. Ända in på 1700-talet förekom, att olyckliga föräldrar prövade grymma magiska metoder för att få sitt handikappade barn utbytt t ex genom att låta barnet ligga utomhus på julnatten för att trollen skulle tycka synd om det (sitt egna alltså!) och byta tillbaka.

Att skriva i en kyrkbok att ett barn blivit taget av varg kunde vara ett sätt att dölja den verkliga händelsen: olyckliga pigor våldtagna av sin husbonde och fördömda av samhälle och kyrka, misshandlade barn, pedofili osv.

Vargen är ett av våra skyggaste djur, men precis som våra tamhundar och som unga mycket nyfikna.
Fyra faktorer kan associeras med vargangrepp på människor:
Rabies, där smittan överförs. Tillvänjning då varg i t ex naturskyddade områden matas. Provokation, men å andra sidan har forskare kunnat gå in i lyor medan mamman sprungit fram och tillbaka utanför utan att att attackera. Dålig tillgång på naturliga bytesdjur och vargen tvingas överleva på sopor och tamdjur.
Inget av detta är aktuellt i Sverige.

Kristian Bernstone" //

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar