2007-07-17

Bohuslänska soldater i gränsbygden


Jag får en fråga från Martin vars farfar var underofficer vid Bohusläns regemente.
"Farfadern hävdade emellanåt två intressanta saker som han påstod skulle ha skett dels vid unionsupplösningen och dels 1940 som har kopplingar till någon form av försvenskningspolitik.

Dels brukade han påstå att Bohusläns regemente vid unionsupplösningen 1905 ska ha förlagts väldigt "off-side" i förhållande till en eventuell front och dessutom med två rikssvenska regementen i omedelbar närhet och med uppdrag att bevaka Bohusläns regemente, då man vid tiden var osäker på var bohuslänningarna skulle ha sin lojalitet vid en eventuell väpnad konflikt.

Det andra påståendet handlade om att man 1940 omplacerade en lång rad infödda bohuslänska officerare från Bohusläns regemente till andra mer rikssvenska regemente - återigen för att man var osäker på var deras lojalitet hörde hemma. De omplacerade officerarnas platser övertogs samtliga av officerare som var sk rikssvenskar. Liknande omplacerainga ska ha skett i Halland, Blekinge och Skåne också och farfar misstänkte någon slags plan i handlingen som han inte kunde se annat skäl till än att man ville stärka greppet om regementen med hög andel manskap och officerare från tidigare danska och norska provinser. Han påstod också, rent generellt att flera av de högre officerarna var öppet nazistiska och att underbefälet som sköt ned planet över Uddevalla därför hamnade i onåd och omplacerades (ut till kungshamn där han sköt ned nästa plan)"
.
Martin är osäker på hur allvarlig farfadern var med dessa påståenden och undrar om det kan ligga något i detta överhuvudtaget?
Ja detta var ingen lätt fråga, men jag har tittat i den litteratur som står till buds. Dock utan att finna någon som helst ledtråd. Och det förvånar mig egentligen inte. Jag har tidigare sökt uppgifter om förhållandena under beredskapstiden exempelvis i Underofficerskårens vid I 17 arkiv.
Det är ganska häpnadsväckande att man i kårens protokoll inte finner minsta tecken på att det pågår ett världskrig runt knuten. Alla ärenden som kommer upp i protokollen är de gängse som oftast rör själva mässverksamheten.
Nu hade jag i och för sig inte väntat mig att hitta uppgifter av det slag som Martin undrar över. Om det kan ha funnits sådana tankar så var man nog väldigt noga med att det inte skulle märkas i några handlingar eller order av vad slag det vara må.
Men det finns flera exempel i krigshistorien där man tvekat att använda soldater i gränstrakter mot en fiende på andra sidan gränsen. Jag vill minnas att de båda bataljonerna ur Bohusläns regemente som deltog i anfallet mot Norge 1814 spelade en mycket undanskymd roll och i stort sett utgjorde reservstyrkor.
För att inte tala om hur det var när Bohuslän blev svenskt och det sattes upp två regementen till landskapets försvar. Det tog decennier innan man vågade lita på att bohuslänningarna skulle kunna ingå i dessa förbanden. Nej, de bohuslänska soldaterna då kom uppifrån Sverige.
När det gäller officerare som skulle vara nazister så ligger det en del i det, men jag tror egentligen att det inte var fler än inom andra samhällsgrupper. Präster och lärare nämns ju i sådana sammanhang. På internnet kan man hitta personer som var medlemmar i det nationalsocialistiska partiet i Uddevalla och den övervägande delen var (fast det inte var så många) var musiker vid regementets musikkår.
Underbefälet som sköt ned det tyska planet heter (han lever fortfarande) Birger Magnusson har jag träffat och grundligt intervjuat. Skälet till att luftvärnstroppen flyttade i stort sett varje dugn var två. Dels var detta den enda luftvärnstroppen i hela Västsverige och man ville givetvis skydda så mycket som möjligt mot flyganfall. Det andra skälet var att alla luftvärnsförband stannar inte på samma plats som de skjutit ifrån för det är inte särskilt hälsosamt.
Riktigt är att den aktuella luftvärnstroppen sköt ned ytterligare ett tyskt plan ute vid Gravarne. Se min artikel om nedskjutningen av det tyska planet 2007-06-15.//

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar