Paniken i Herrestads kyrka

I dag passerade jag Herrestads kyrka. Mina tankar gick då genast till "Paniken i Herrestads kyrka" den 15 oktober 1826.


Det var vid återinvigningen av kyrkan som denna "förfärliga" händelse inträffade. Kyrkan var på den tiden tornlös. Tornet byggdes först 1849.

Så här skriver Uddewalla Weckoblad några dagar senare om händelsen:

"Uddewalla. Förliden söndag, den 15 dennes, invigdes den ombyggda Herrstads sockenkyrka, belägen 3/4 mil nordväst från staden. Denna högtidlighet hade ditlockat en mängd människor, såväl från staden som från landet häromkring.

Redan var gudstjänsten börjad, då allmänna andakten stördes av rörelse och buller bak i kyrkan bland åhörarna. Somliga ropade "elden är lös!", "rädda era liv!", "här är jordbävning!". Var och en sökte att rädda sig, förvirringen blev allmän och ganska snart var utgångarna tillspärrade av den påträngande folkhopen; tvenne av prästerna togo den genaste vägen genom fönstret; flera följde deras exempel och snart voro flera fönster utslagna.

Sedan folkmängden utkommit och hunnit återhämta sig från förskräckelsen, befanns att elden ej var lös. Orsaken till denna händelse var, att läktaren som ej kunde motstå tyngden av den på honom sammanflockade folkmassa, gav sig några tum nedåt och genom denna skridning mot rappningen på muren blev av kalken liksom rök, detta gav anledning till den inbillade eldsvådan.

De av den församlade massan på läktaren, som ej kunde komma ut genom den snart besatta nedgången, nedstörtade sig på den utströmmande folkmängden; de åter, som sutto under läktaren och ej kunde komma undan den, intogos av härnad och förtvivlan emedan de trodde sig varje ögonblick bliva begravna under ruinerna av den nedfallande läktaren. Många personer hava blivit mer och mindre illa hanterade; ty de svage blevo nedtrampade och de starke framrusade vilt. Gudstjensten, som genom denna händelse avbröts, fortsatte efter en halv timmas förlopp, då likväl kyrkan ej var så fullproppad som förut.

Händelsen är nu här ett allmänt taleämne - och sockenborna äro över den ganska oroliga, emedan de tro, att den var ett förebudför ännu olyckligare i framtiden".

Det var alltså helt enkelt människans fantasi som utlöste händelsen. Byggmästaren som hade utfört restaureringen av kyrkan tog förstås illa vid sig och annonserade den 15 november följande:

"Annons. Härav är upplyst, att läktaren i berörde kyrkoinvigningstillfället (Herrstad) varken givit sig nedåt några tum eller skridit invid muren, utan att utropen: "Elden är lös!" "Rädda era liv!"; "Här är jordbävning" härlett sig från andra av mig ej kända orsaker, och vilka utrop allena lärer verkat den förskräckelse och förvirring, som satte folkmassan i rörelse till utflyckt även genom fönstren, utan att i ögonblicket undersöka uppgivne farornas verklighet.
Herrstad den 9 nov. 1826.
P Österlöf."


När vi nu ändå uppehåller oss vid kyrkan kan jag väl också nämna att här ligger två av sin tids stora män begravna.

Jag nämde i en tidigare artikel att bondeståndets talman Lars Olsson från Groröd i Herrestads socken var en av undertecknarna till 1809 års regeringsform. Hans grav ligger alldeles intill kyrkan och på kyrkväggen mitt för graven sitter denna plattan uppsatt.





Den andre är förstås Uddevallavarvets skapare Gustaf B Thordén som dog den 30 juni 1963, 69 år gammal. Han ligger i det "Thordénska gravkoret".

Båda herrarna är värda egna kapitel men det får vi ta en annan gång. Det kan dock vara intressant att bara besöka deras gravar.//